Dekapiterad snögubbe


Min dotter fick tokspel idag. Inget ovanligt i och för sig, det får hon några gånger per dag av mer eller mindre långvarig karaktär. Det ovanliga idag var däremot att föremålet för hennes utbrott inte var jag eller min man - det var en snögubbe.

Han hade stått där så länge nu, ända sen strax efter jul, tack vare det kalla vädret. Med nyponfrukter till öga, näsa, hår och öron och smala, spinkiga pinnar till mun och armar. Nu är det slut med det. -Han är elak! skrek hon och gick loss med den röda stålspaden. Först huvudet och sen resten av kroppen med frenetiskt hackande.

Så här i efterhand är jag lite ledsen att jag inte kom mig för, att ta ett kort på vår lille snöman innan han så att säga gick vidare. På platsen där han stod finns numer en lång snötunnel i stället. Säkert kul för en 4-åring men hälften så charmigt att titta ut på från kösksfönstret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0