Jag hade fel

Den där återuppståndna snögubben ni vet, han som bittert stod och väntade på blidvädret. Jag hade fel, han visste något som inte jag visste. Han visste, att det finns något som är värre än tö och blidväder. Detta något kallas barn. Och de hann före. Det finns tydligen fler barn än mitt med läggning åt det snösadistiska hållet. Vi var nämligen där igår, på platsen där vi byggde honom. Och det finns ingen snögubbe kvar. Inte en tillstymmelse till att det ens stått något som var byggt av snö. De små kvistarna som vi satte dit som ögon, näsa och mun kunde inte heller ses någonstans i snön. Jämnad med marken alltså. L tänkte nog inte på det, för hon sa inget till mig i alla fall. Hon har väl huvudet fullt med annat viktigt. Själv blir jag lite nedstämt. Blir påmind om att alla ska vi vandra vidare, förr eller senare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0